torsdag 19 april 2012

nu har jag även lämnat tillbaka den sadeln, den nya fina som jag provade.
Jag kan sätta en peng på att hon som säljer sadlarna vet precis hur sådana som jag funkar..

Först slänger hon fram en sadel som hon har som provsadel, en hal en, och den är bergis dags att byta ut denna dära provsadeln mot en ny provsadel så hon som sagt slänger fram den för att se om den desperata sadelnojjandeponnymorsan

(som hon bergis tror är supertät enbart för att det är en dressyrponny, ja vi alla i branshen vet ju att ponnymorsor jävligt lätt lättar på plusskan om deras små älsklingar ska ha ny utrustning)

nappar o köper, ihopp om att få kränga den är hon väldigt juste och lånar ut den sadeln en vecka. Med all rätt, o jag måste verkligen erkänna att det var ett bra knep.
Sadeln låg ju faktiskt hur bra som helst på Pollan, men vad i helskotta säger att hon inte får ont av den om 7månader..(??)
men hursom ponnymorsan är otroligt kinkig och knepig och lider av svår obeslutsamhet... är verkligen detta bra??

Efter att ponnymorsan ringt och terrat försäljerskan med sina bekymmer om att knät hanmar utanför kåpan och att hon vill ha större knästöd så säger försäljerskan att det går såklart att ordna, det kostar lite mer med större knästöd men det där med att få en framskuren kåpa är ju tom gratis ;O)..eh alltså det kan man få den med utan att hosta upp ett par tusen eller nåt i tillägg.

OK säger ponny morsan men eftersom ponnymorsan är tveksam och tjatig och ditten o datten så lånar försäljerskan ut den sprillans nya sadeln och ger ponnymorsan ännu mer att fundera på... för den sproilans nya sadeln hade ett annat sorts skinn, ett mycket mer greppvänligt sånt... kanske bara kanske fattar försäljerskan att hon som ev kanske kanske ska köpa den dära sadeln är otroligt krävande och kräsen och troligtvis kommer falla som en kägla för det dära mjuka skinnet som säkert kostar mer än ett par tusen extra..

Jag känner att hon försäljerskan tycker att jag är jobbig med mina tusen frågor o funderingar.
Men jag är så himlans orolig för att det inte ska bli rätt denna gång, det är ju inte så att man är gjord av pengar och det kostar en hel del och då vill man att det ska kännas som en miljon på en gång.

Ärsh jag vet inte hur jag ska göra jag måste fundera.
Å det dära med att jag inte kan sitta ner i sadeln är ju inte sadelns fel, det är min rumpas fel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar